fredag 21 september 2007

New Orleans revisited




Var på Hootchy Kootchy Club i lördags.
Temat var Welcome to Storyville. En nästan kuslig tajming med tanke på resan i somras. Naturligtvis blev jag gråtfärdig av nostalgi och skulle dit. (Lågoddsare med tanke på att jag hur som helst varit på alla Hootchy Kootchy hittills. Kompletism kräver sin rätt.)

Det var som vanligt. D v s en blandning av transvestiter, gother, strippor, rockabilly-killar och lesbiska flickor med lösmustasch. Men den här gången hade man dessutom toppat med voodoo-drottningar och ett jazzband i foajén. Ett stort antal Storyville-flickor svassade också omkring.
En viss ombyggnad hade skett, med lättillgängligare toaletter på en balkong ovanför foajén från vilken man kunde blicka ner i trängseln, och titta på jazzbandet ur fågelperspektiv.

En dansös på stora scenen företedde vissa likheter med Josephine Baker i klädsel och framtoning. Ovanligt mycket dansbar jazz spelades också i rummet till vänster. På det hela taget mycket lyckat.

Jag blev fotograferad 3 ggr, vilket kan betyda att min klädsel var lyckad. Rosa klänning av tidigt 20-talssnitt, bebissockor, lackskor, hårband och en karnevalsmask med plym och pärldraperi. Det gick utmärkt att både dricka öl och röka genom draperiet. Jag hade också på mig mina mardi gras-pärlor köpta i N O (liksom masken) och en gris gris-påse jag gjort själv av trasor och lapsang-te.
Den enda flugan i smörjoljan var att jag inte kom på att låta fotografera min outfit förrän jag kom hem, när den exotiska inramningen var ett minne blott.

Note to self: kom ihåg det nästa gång.

2 kommentarer:

Gustaf sa...

Hootchy Kootchy gästade Göteborg i helgen så då var det bara att knyta flugan, ta på sig bästa gå-bort-fezen och bege sig dit. Ett excellent arrangemang i perfekta lokaler: Odd Fellows pompösa ordenshus. Kvällens tema var Weimar-republikens Berlin, så Marlene Dietrichs och Zarah Leanders andar (och musik) svävade över tillställningen.

Välklädd publik, galen blå kanin från New York som konferencier och grymma framträdanden. HK-truppen var charmant, men fick se sig överglänsta av gästartisterna. Speciellt Gravity Plays Favourites som bjöd på poledancing á la Circus Scott. Muskler av stål under de kurvorna. En korsetterad tyska i mamelucker som sjöng 30-talsschlagers var också mycket bra.

Slutomdömet är att vi MÅSTE ha en regelbundet återkommande sådan här klubb i Götet. Det är ju för bövelen rikets andra stad. Jag kräver att det ska finnas ett ställe (förutom min lägenhet) där man kan pimpla absint, spisa stenkakor och mingla bland korsetter, charlestonklänningar, bonjourer och tropikuniformer. Ska man behöva vara tvungen att ordna allt själv?!

elin lantto sa...

Ja Gustaf, ibland undrar man. Min letargi förbjuder mig att ta initiativ - jag är en hanger-on (om än en bra sådan). Men visst förtjänar även Göteborg en anständig speakeasy. Man får hoppas att detta är början på en tradition.
Såg att nästa Hootchy Kootchy i Stockholm blir den 2 november...