torsdag 18 augusti 2011

Deckaren som blev deckarförfattare



Innan Dashiell Hammett blev författare till kriminalromaner så arbetade han som detektiv för Pinkerton's detektivbyrå. Sannolikt är han en av mycket få, kanske den enda, kriminalförfattare som faktiskt arbetat i den miljö de skriver om. Han sa själv att alla hans karaktärer var baserade på personer han känt eller hört talas om i yrket.



Detta faktum riffade Wim Wenders på när han gjorde filmen Hammett 1982.
I den är det sent 20-tal och Hammett bor i ett kyffe i San Francisco och försörjer sig på att skriva kriminallitteratur, samt missköter sin tuberkulos. En vän från förr söker upp honom och ber honom om hjälp med att hitta en kinesisk flicka som försvunnit. Hammett, som först är tveksam - han har lämnat detektivarbetet bakom sig, lovar till slut att göra ett försök men...forget it, Hammett, it's Chinatown.

Sedan blir filmen en av hans egna böcker kan man säga. Hårdkokt toppraffel - korrumperade män, fala kvinnor, gäckande skuggor i hatt, vilda jakter i Chinatown och hemliga uppgörelser nere i hamnen. Kom att tänka på att Riddarfalken från Malta, proto-noir, ju faktiskt utspelar sig i San Francisco vilket man inte tänker på. Den kom ut 1930, inte långt efter den tid som filmen utspelar sig. Dessutom dyker Elisha Cook Jr, som var med i filmen Riddarfalken från Malta, upp i en mindre roll som taxichaffis. En händelse som inte bara ser ut som en tanke utan är en. Vissa karaktärer i filmen påminner också väldigt tydligt om karaktärer i Riddarfalken för att ytterligare understryka.



Det är en melankolisk film med släpjazz på soundtracket och ett liksom suddigt San Fransisco som känns som en kulisstad, dock inte på något övertydligt sätt. Den känslan passar ganska bra och signalerar att vi faktiskt rör oss i en deckarromanintrig. Som är på riktigt. Den oklara gråzonen mellan verklighet och fiktion i Dashiell Hammetts liv.



Frågan är varför Wim Wenders, högtidlig jätteeuropeisk art-filmare, kände för att göra en halvbiografisk noir-deckare. Då glömmer man förstås att han ju faktiskt gjorde Den amerikanske vännen back in the days på 70-talet. En annan melankolisk thriller som bara genom titeln hintar om hans dragning till den amerikanska mystiken. Som noir-deckaren är en del av.

Inga kommentarer: