Violette Nozière hette en 18-årig flicka i Paris som år 1933 försökte förgifta sina föräldrar till döds. Fadern dog medan modern överlevde. Fallet upprörde hela Frankrike. Brottet var av sådan art att inget annat straff än döden kunde komma ifråga. Emellertid hade ingen kvinna avrättats i Frankrike sedan 1887. Den avrättningen hade varit så traumatisk för alla inblandade att dödsdomar mot kvinnor sedan dess endast utdömdes på papperet, och Violette Nozières dom blev därför omvandlad till livstids fängelse.
På grundval av den historien gjorde Claude Chabrol filmen Violette Nozière 1978 som jag nyligen såg om. I filmen är Violette ett par år yngre och spelas av en ung Isabelle Huppert. Violette är en mystisk, lite sluten tonåring som lever ett dubbelliv. Ett liv tillsammans med sina småborgerliga föräldrar i en trång lägenhet, ett liv som hon hatar, och ett annat där hon träffar unga män på hotellrum, stjäl pengar, och drömmer om ett glamoröst liv och om Kalifornien som är långt borta.
Chabrol försöker inte hitta några enkla förklaringar till det som Violette gör, han beskriver bara hennes liv tillsammans med sina välmenande men enkelspåriga föräldrar och hur hon verkar göra vad som helst som faller henne in, lite som en amoralisk sömngångare.
Precis som jag mindes den var det en väldigt suggestiv film, med en melankoliskt vacker bild av Paris i början av 30-talet, med små danslokaler och barer. Samtidigt råder en tryckande, lätt obehaglig stämning över allt. Det på alla sätt trånga livet i den lilla lägenheten med föräldrar som gnatar och undrar vad grannarna ska tycka, och dess kontrast: det ljusskygga livet på billiga hotellrum, prostitution, könssjukdomar och småstölder. På barerna pratar folk om Hitler.
Huppert är mycket ung men har redan den magnetiska, hemlighetsfulla utstrålning som hon haft genom hela sin karriär, och sin karaktäristiskt mörka röst. Ingen kan som hon spela människor med en "uttryckslös" yta, personer som inte avslöjar en millimeter av det som rör sig där innanför, men ändå antyda att det finns något. Man vet bara inte vad.
Utanför fängelset står en melodramatisk gatusångare och sjunger skillingtryck, fresh from the print, om den känslokalla tonåringens mordiska liv. Det är då man förstår vilket förfärande intryck hon gjorde på Frankrike 1933.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar