Resten av augusti kommer att bli hektiskt, och inläggen månaden ut kommer att vara korta.
Men jag har naturligtvis sett Public Enemies.
En ovanlig film för att vara Michael Mann - inget kallt blått ljus, inga panoramafönster, inga syntmattor. Istället har han skjutit gangsterfilmen med DV-kamera som är fylleskakig. Detta ger filmen en fin, rå, dokumentär prägel.
Jag visste ingenting om John Dillinger innan jag läste artiklarna om filmen. Den verkar visa hans liv ungefär från mitten till slutet. Man får en viss uppfattning om varför han ingav en del motvillig beundran hos folk just då, i USA i början av 30-talet. När samhället går på knäna under depressionen måste människor bli lite impade av en kille som skaffar massor av pengar och gör polis och rättsväsende till åtlöje samtidigt som han har rykte om sig att enbart ta med sig bankpengar och låta folks plånböcker och smycken vara.
Som titeln antyder handlar filmen inte bara om Dillinger utan om gangsterväldet överlag i USA vid denna speciella tid - en ny era är på ingång när bankrån inte fungerar längre och polisen kommer att jaga brottslingar i nationell skala med hjälp av det nya vapnet: FBI.
När planet som innehåller den fångne Dillinger går ner för landning i Indiana inför nyfikna människor och pressfotografer kommer plötsligt ett kort, svartvitt journalklipp där det verkliga planet sänker sig inför folkmassan - och man blir påmind: detta var en gång på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar