Do You Know What It Means To Miss New Orleans?

Ja, nu gör jag det.

En förtjusande semestervecka i The Big Easy är över. Man behöver knappast påpeka vilket modärnistiskt resmål det är. Vi lyssnade på gammal jazz på Preservation Hall, en legendarisk jazz-helgedom som jag inte ens visste att den fortfarande fanns och var i bruk.

Vi hade inte hittat dit om det inte var för Voodoo Charlie, mannen på Voodoo-museet, som tipsade oss om det när han tog en paus i sin timslånga utläggning om skillnaderna mellan haitisk och louisiansk voodoo och voodoons betydelse för jazzen. Jelly Roll Morton var egentligen en zombie, och Louis Armstrong brukade i sin späda ungdom kränga pulveriserat tegel till dom vidskepliga flickorna i Storyville (mot förbannelser på förstutrappen) för att kunna hänga kvar senare på kvällen och lyssna på jazz. Bl a.

Jag längtar tillbaka till värmen, fukten, de franska kvarteren och dom sleazy slush-puppie-drinkarna. Voodoo-kyrkan och skumrasket på Preservation Hall.

De bildspel från New Orleans jag hittade var för hackiga så håll till godo med denna aparta hyllning: Tokyo Okawari Boys.